Spelreglering

Det finns flera myndigheter och organisationer som på ett eller annat sätt arbetar i, och med, spelbranschen. Alla är med och verkar för en sund spelmarknad och för konsumentens bästa.

Den rättsliga ramen för svensk spelreglering utgörs av ett antal författningar, bl.a. spellagen, lagen om penningtvätt och marknadsföringslagen.

Tillstånd att bedriva spelverksamhet

Spers medlemmar har tillstånd att bedriva spelverksamhet i Sverige. Tillstånden ges av Speliinspektionen där varje spelarrangör får tillstånd efter de förutsättningar som gäller just dem.

Myndigheter

Spelinspektionen är en myndighet med expertis inom frågor som rör spel och lotterier. Det är de som ska se till att den svenska spelmarknaden är laglig, säker och pålitlig. Myndigheten leds av en styrelse, som utses av regeringen. Generaldirektören ingår i styrelsen, som har fullt ansvar för verksamheten.

Finansdepartementet ansvarar för frågor som rör statens ekonomi. Det handlar om samordning av statens budget, prognoser och analyser, skattefrågor samt styrning och förvaltning av statens verksamhet. Dessutom ansvarar departementet för frågor som rör finansmarknad och konsumentlagstiftning. Inom utgiftsområde för kultur, medier, trossamfund och fritid ansvarar Finansdepartementet för beredning av Spelinspektionens anslag. Området spelpolitik handlar om att förebygga spelberoende och att skapa en sund och säker spelmarknad där sociala skyddsintressen värnas genom att efterfrågan på spel tillgodoses under kontrollerade former.

Folkhälsomyndigheten arbetar för att öka kunskapen om spel och dess konsekvenser. De utvecklar även metoder för förebyggande arbete inom spel och hälsa.

Konsumentverket ansvarar för att granska företags marknadsföring och reklam så att den inte är vilseledande eller på andra sätt otillbörlig.

Ny spellag 2019

Det har under många år varit rörigt på spelmarknaden. Tidigare lagstiftning innebar att endast det statliga bolaget (Svenska Spel) och det statligt kontrollerade bolag (ATG) fick bedriva spel om pengar. Allmännyttiga verksamheter (Postkodlotteriet, Folkspel, Miljonlotteriet, m.fl.) fick arrangera lotterier och bingoverksamhet.

I och med digitaliseringen sattes detta system ur spel och svenska kunder kunde köpa spel online även av spelaktörer som hade sitt säte utanför Sverige och ingen spellicens i Sverige. Därför var behovet av en ny lagstiftning stor.

Efter flera års utredning klubbade riksdagen i maj 2018 igenom en ny spellag som började gälla den 1 januari 2019. Den innebär att spelen ska ha ett starkt konsumentskydd och att de negativa effekterna av spelandet ska begränsas. Det har även införts en ny brottsrubricering, spelfusk, och ett särskilt samverkansråd har under ledning av Spelinspektionen inrättas för att komma åt matchfixningen.

Spelmarknaden har delats upp mellan en konkurrensutsatt del, där alla spelbolag som uppfyller kraven kan ansöka och få en spellicens (omfattar spel online och vadhållning), en del som förbehålls spel för allmännyttiga ändamål (omfattar främst lotterier och bingo) samt en del som förbehålls staten och som främst omfattar de statliga kasinona och spel på värdeautomater.

Skatt på licenspliktigt spel  tas ut med 18 procent. Spel för allmännyttiga ändamål är fortsatt skattebefriat. Om en spelare vinner pengar på en olicensierad spelsida ska vinsten beskattas. Mer information om den nya spelskatten finns på Skatteverkets hemsida.

Matchfixning

Den 1 januari 2019 trädde den nya spellagen ikraft. Ett nytt spelfuskbrott infördes, Spelinspektionen fick rollen som samverkande myndighet mot manipulation av sporthändelser avseende matchfixning. Ett matchfixningsråd  bildades som samordnas av Spelinspektionen. Rådet består av flera myndigheter men också representanter från spelbranschen och idrottsrörelsen. Spelbranschen representeras av Sper och Bos.

Läs mer om arbetet mot matchfixning här.

Penningtvätt

Den 1 augusti 2017 trädde en ny penningtvättslag i kraft i Sverige. Detta innebär att spelbranschen omfattas av de aktiva åtgärder som lagen kräver av verksamhetsutövare i syfte att förhindra att verksamheten utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism.

Syftet med penningtvättslagen kan delas upp i två delar: att förhindra penningtvätt och att rapportera om något avvikande inträffar i verksamheten.

De verktyg som omnämns i lagstiftningen för att uppnå syftet med lagen är kundkännedom, löpande kontroll av ekonomiska transaktioner, intern utbildning samt krav om rapportering av misstänkta transaktioner till Finanspolisen.

För att identifiera de interna riskerna ska verksamhetsutövare genomföra årliga interna riskanalyser som ska ligga till grund för var verksamheten ska fokusera sina resurser enligt principen om ett riskbaserat förhållningssätt. Läs mer i infobladet om Penningtvätt i spelbranschen.